Carl Gustaf Emil Schmiterlöw

Carl Gustaf Emil Schmiterlöw (1860–1898) var född i Ryssby socken i Kalmar län i en adlig släkt. Vid sjutton års ålder började han arbeta som bokhållare vid Rosenfors bruk vid Målilla. Där måste han ha visat sig duglig, eftersom han efter endast ett år blev befordrad till inspektor.

Han skaffade sig en utbildning vid Filipstads lägre bergskola 1881–1882. Därefter var han under två år anställd vid Uddeholmsverken, också som bokhållare. År 1884 gick han över till den tekniska sidan av bergsbruket och blev ingenjör vid Charlottenbergs bruk i Värmland. Antagligen märkte han då sina bristande kunskaper i metallurgi, varför han sökte till bergsskolan i Stockholm och lyckades komma in som extra elev 1885. Med en fullödig utbildning återvände han sedan till sin gamla befattning vid Charlottenbergs bruk.

Utlandet lockar, först västerut…

Men Schmiterlöw stannade inte länge i Charlottenberg. Efter två år begav han sig till Amerika. Han fick anställning i fabriksstaden Worcester i Massachusetts 1880 och det var där han träffade Minnie May Murdock från Texas, med vilken han gifte sig. Han blev superintendent vid "The Premier Iron and Steel Work" i Indianapolis i Indiana. Efter att ha skilt sig från sin hustru Minnie, lämnade han USA år 1896. Han for tillbaka till Sverige där han började som ingenjör vid Smedjebackens martinverk.

…sen österut

Vid Smedjebacken stannade han emellertid endast i två år. Han sökte sig vidare utomlands. Han tog anställning som martiningenjör vid kejserliga ryska marinens stålverk Obuchov i S:t Petersburg. Om det sedan var hans livssituation eller flödet av rysk vodka, vet vi inte, men han började missbruka alkohol och den 9 juni 1898 dog han i S:t Petersburg, efter att ha supit ihjäl sig, endast 38 år gammal.

Obuchov järnverk i S:t Petersburg.

_________________

Detta är ett av 24 porträtt ur Jernkontorets porträttsamling som presenterades i Jernkontorets julkalender 2019. Klicka här för att se övriga 23 porträtt.  
Porträttsamlingen består av en omfattande katalog skapad av industrihistorikern Carl Sahlin (1861–1943). Den innehåller cirka 7 000 personhistoriska uppgifter om personer med anknytning till järn- och stålindustrin, ofta med porträtt.