Gottfrid Mauritz Molinder

Gottfrid Mauritz Molinder (1824–1899) var född i Filipstad i Värmland. Vid tjugo års ålder började han en tvåårig utbildning på brukssocietetens skogsinstitut som vid den tiden låg på Västsura säteri vid Surahammar. 

Senare i livet uttryckte han en stor tacksamhet för denna utbildning. Han arbetade som skogsförvaltare vid flera olika platser, bland annat vid Ludvika bruk, Skinnskatteberg och Riddarhyttan. Slutligen anställdes han 1857 som bruks- och skogsförvaltare vid Billsjön i södra Dalarna.

Flitig debattör

G. M. Molinder deltog i flera debatter rörande skogens skötsel. Bland annat skickade han 1859 in ett svar på vissa frågor rörande skogshushållningen som skulle behandlas vid Jernkontorets tekniska diskussionsmöte. År 1860 anordnade Kommerskollegium på riksdagens begäran en tävling om att skriva en handbok i kolning och torvberedning. Till pris anslogs 1500 riksdaler. Molinder deltog med en skrift som fick nummer 125 bland tävlingsbidragen. Denna skrift var så pass uppskattad att han belönades med 350 riksdaler av det utsatta priset. År 1870 utgav han också sin skrift med titeln "Afhandling om kolning".

Molinderska kolmilan

G. M. Molinder uppfann även den så kallade Molinderska kolmilan. Precis som den tidigare använda Värmlandsmilan skulle milan resas på svagt lutande botten. En så kallad varmgång, 0,5–1 meter bred kanal, skulle göras av klen och torr ved. Den skulle gå från milans centrum ut till periferin och till bottnens högsta punkt. Den grövsta och mest svårkolade veden skulle däremot placeras nedanför milans centrum.

Molinder var även en av de tidiga förespråkarna för en aktiv skogsvård. Han ansåg att var och en som avverkade ett skogsområde, borde vara skyldig att genast låta beså eller nyplantera detsamma för skogens återväxt. Ett förfarande som idag är en självklarhet för god skogsvård.

Molindermila. A bordstake, B tändöppning, Hp bottnens högsta punkt, Lp bottnens lägsta punkt. Från Bergström, Handbok för kolare 1922.

_________________

Detta är ett av 24 porträtt ur Jernkontorets porträttsamling som presenterades i Jernkontorets julkalender 2019. Klicka här för att se övriga 23 porträtt.
Porträttsamlingen består av en omfattande katalog skapad av industrihistorikern Carl Sahlin (1861–1943). Den innehåller cirka 7 000 personhistoriska uppgifter om personer med anknytning till järn- och stålindustrin, ofta med porträtt.