Patrik Friberg

Patrik Friberg var förvaltare vid Gustafsfors bruk i Värmland. Bruket lydde under Uddeholms bolag och hade just fått Uddeholmsbolagets första bessemerverk, när det skedde något som absolut inte fick hända ...

Patrik Friberg (1821–1872) började som bruksförvaltare på 1840-talet på Loviseholms bruk i Dalsland. Han var sedan 1849 gift med den jämnåriga Hedvig Herlén, dotter till regementslöjtnanten Erik Herlén och hans hustru Jeana von Hofsten.

På 1860-talet drabbades emellertid Loviseholms bruk hårt av bruksdöden och de följande åren innebar att bruksrörelsen praktiskt taget lades ner och en del byggnader började rivas. Patrik Friberg flyttar då 1868 till Gustafsfors bruk i Värmland, som ägdes av Uddeholms bolag. Även där blir han bruksförvaltare.

Bessemermetodens införande

I fråga om den då nya bessemermetoden hade de ledande inom Uddeholmsbolaget till en början ställt sig avvaktande, men när en ny masugn år 1870 startades vid Gustafsfors, planerade man att även bygga ett bessemerverk vid hyttan. Det stod färdigt 1871, men provblåsningarna började först året efter.

Det var på onsdagen den 24 april år 1872 bruksförvaltare Patrik Friberg skulle starta bessemerverket. Men då verket skulle pådragas, kom han fast i en växel,. Ena benet blev krossat i blåsmaskinens maskineri. Man försökte på alla sätt hjälpa honom, men han förblödde innan läkare hann anlända. Förutom änkan Hedda efterlämnade han tre döttrar och en son.

Först i december 1872 kom det nya bessemerverket igång. Efter anläggandet av detta verk var Gustavsfors under några år den mest betydande industriorten i Värmland. Men detta varade endast en kort tid, tills Hagfors järnväg byggdes upp under 1870-talet och tog över hela verksamheten med tillverkningen av bessemerstål.



Änkan Hedda Friberg, bosatt i Karlstad efter sin makes död. Foto från 1890-talet.

_________________


Detta är ett av 24 porträtt ur Jernkontorets porträttsamling som presenterades i Jernkontorets julkalender 2019. Klicka här för att se övriga 23 porträtt.
Porträttsamlingen består av en omfattande katalog skapad av industrihistorikern Carl Sahlin (1861–1943). Den innehåller cirka 7 000 personhistoriska uppgifter om personer med anknytning till järn- och stålindustrin, ofta med porträtt.