Under våren 1955 bärgades genom Holmens Bruks försorg en stor del av lasten från ett under 1600-talet vid Läsö i Kattegatt sjunket svenskt skepp. Totalt fiskades bortåt 30 ton material upp ur vraket, varav mer än två tredjedelar var järn i form av stångjärn, fyrkantjärn, tunnplåt, bandjärn och spik

Till grund för rapporten om hyttor i Örebro län ligger en uppsats som tidigare varit publicerad i Från Bergslag ­och Bondebygd 1971. Den nu föreliggande rapporten har emellertid omarbetats och utökats med flera beskrivningar av bevarade hyttanläggningar; den har vidare kompletterats med ett stort an

I föreliggande arbete publiceras de arkeologiska utgrävningar av järnframställningsplatser, som under Inga Sernings ledning utförts i Dalarna under åren 1963–1971, dessutom en preliminär rapport rån Naglarby i Gustafs socken, som i februari 1972 delvis efterundersökts av Karl-Erik Eriksson, Säter.

Utan överdrift kan hävdas att äldre svensk järnhantering varit föremål för en ovanligt omfattande forskning. Inte minst har det mångfasetterade problemet rörande den svenska os­munden fångat intresset. Vissa resultat framlades vid Jernkontorets tekniska diskussionsmöte 1922. Sedan dess har spridda f

I början av 1800-talet fanns i Sverige ca 400 masugnar, som tillsammans producerade 70 000 ton tackjärn med en träkolsåtgång av över 100 hl/ton och en årsproduktion av omkring 200 ton per ugn. Ar 1900 fanns 133 träkolsmasugnar i drift, vilka producerade 500 000 ton tackjärn med en kolåtgång av 50-70

I västnordiska källskrifter från medeltiden omtalas ett Järnbäraland under sveakungen. Området förefaller ha varit beläget i de avlägsna gränstrakterna mellan Sverige och Norge. Lokaliseringen är ett specialproblem, som behandlas i slutet av denna uppsats. Skrifterna illustrerar dock ett grundfaktum

Föredrag hållet av Sven Rydberg vid bergshistoriska utskottets höstmötei Falun den 7/10 1971.

I det första häftet av Jernkontorets bergshistoriska utskotts rapportserie har Nils Björkenstam lagt fram en delvis revolutionerande hypotes om tackjärnsteknologins ålder och dess antagna betydelse för den i väsentliga stycken hittills dunkla tekniken bakom det medeltida begreppet "osmundjärn". I de

G.R. Morton och J. Wingrove har utarbetat en metod att bestämma de sammansättningar och smältpunkter, som blästslagger har erhållit då de en gång bildats i ugnarna. Metoden grundar sig på kemiska analyser av blästslagger. Med hjälp av dessa resultat bestäms sedan slaggernas ursprungliga sammansättni

Innehåll:Erik Tholander: Osmundgruppen, en presentation.Karin Calissendorff: Om ordet osmund.Martin Fritz: Den äldre svenska järnexporten.Gunnar Pipping: Om vikt och mått i osmund-sammanhang.Helfrid & Sten Modin: Metallografiska undersökningar av äldre järnföremål i syfte att bestämma osmundjärnets