Energi är en av de viktigaste råvarorna för järn- och stålindustrin, som räknas till energiintensiv industri. Energianvändning, inklusive processkol, är knappt 20 TWh per år. Det motsvarar cirka 14 procent av energianvändning för svensk industri.

Det finns många olika anledningar till investeringar inom järn- och stålverken. Investeringarna är kostsamma och investeringscyklerna långa. Sedan år 2000 har industrin investerat mer än 68 miljarder kronor i sina produktionsanläggningar. 

Det som stålverken levererar till sina kunder i Sverige eller utomlands kallas för ”handelsfärdiga stålprodukter”, dvs. plåt, band, tråd, stång, profiler och rör ”som är färdiga för handel”. 

Värdemässigt sett har Sverige ett stort handelsöverskott när det gäller stål. Det beror på att vi i hög grad exporterar högpresterande stål och huvudsakligen importerar standardprodukter.

Detta avsnitt handlar huvudsakligen om råstål, som är förstadiet till de handelsfärdiga produkter som företagen tillverkar. 

Fakta om den svenska järn- och stålindustrin.

För stålindustrin är buller en viktig miljöfråga som prioriteras högt av företagen. Många anläggningar ligger i nära anslutning till omgivande bebyggelse eftersom de i många fall funnits länge på platsen och varit ursprunget till det omgivande samhället.

Stålindustrin hanterar en stort antal olika metaller. Miljöfrågor som berör metaller är till stor del kopplade till vatten-, produkt-, och kemikalielagstiftningar. 

För att producera stål behövs råvaror i form av järnmalm, skrot, kol, kalk (slaggbildare), legeringsmetaller samt bränslen. Andra kemiska produkter som används är gaser, oljor och syror (vid betning av stålytor).

Stålindustrin behöver stora mängder vatten för sina processer. Alla anläggningar ligger därför i närheten av vatten.