Utgivna rapporter från Jernkontorets teknikområde 51, Energi- och ugnsteknik. Listan är sorterad med den senaste överst.  

Svensk stålindustri har en klimatfärdplan för en fossilfri och konkurrenskraftig industri i Sverige 2045. Nedan följer den inledande sammanfattningen i färdplanen.

Den pågående omställningen av svensk järn- och stålindustri är en förutsättning för att Sverige ska uppnå klimatmålen och begränsa den globala temperaturhöjningen. Men för att vi ska kunna fortsätta omställningen krävs en industripolitik som river hindren och skapar förutsättningar för detta. En god

Från enkelt transportkärl till ett av stålproduktionens viktigaste processteg. Med skänkmetallurgin kunde stålet renas och finjusteras med betydligt större precision. Genom Jernkontorets gemensamma forskning utvecklades kunskapen vidare – mot renare stål, stabilare kvalitet och nya möjligheter att u

I dag kan vi designa nya material innan vi tillverkar dem. Genom modeller och simuleringar kan mängder av lösningar testas digitalt innan de mest lovande provas i verkligheten. Jernkontorets gemensamma forskning har bidragit till kunskapsgrunden och med AI öppnas nu nya möjligheter för framtidens ma

Svensk stålindustri strävar efter att bli en ännu starkare aktör i omvandlingen till det hållbara samhället och ta ett större ansvar för människa och miljö. Flera av FN:s globala mål för hållbar utveckling visar att stålindustrins arbete går i rätt riktning. 

Jernkontoret representerar järn- och stålindustrin på plats under 2026 års upplaga av Almedalsveckan i Visby. Läs mer nedan om vilka seminarier Jernkontorets experter samt representanter från järn- och stålindustrin medverkar på.

I oktober 2016 inledde Jernkontoret och SEI ett fortsättningsprojekt till projekt 1. Utifrån kartan (handlingsplanen) från det första projektet togs en "kompass" fram. Tanken är att kompassen ska visa vägen till så mycket samhällsnytta som möjligt i relation till FN:s globala mål och delmål till 203

Den elektriska ljusbågsugnen började användas under första delen av 1900-talet och gjorde det möjligt att effektivt omvandla skrot till nytt högkvalitativt stål. Genom Jernkontorets gemensamma forskning utvecklades kunskapen om hur stålsmältan kunde renas och processerna optimeras. I dag är tekniken

Från att prova sig fram till att mäta och förstå. Genom alltmer avancerad materialanalys har det under 1900-talet succesivt blivit möjligt att se vad som händer inuti stålet och förstå varför det får sina egenskaper. Jernkontorets gemensamma forskning har bidragit till utvecklingen och gjort nya met