Utgivna rapporter från Jernkontorets teknikområde 21, Malmbaserad metallurgi (TO 21). I slutet av 2020 slogs detta teknikområde ihop med dåvarande TO 23 och bildade det nya teknikområdet TO 23, Metallurgi. Listan är sorterad med den senaste överst. 

Annika Roos möter Marcus Hedblom, vd på Ovako, i ett viktigt samtal om hur industrin kan ställa om snabbare och hur samarbeten över industrigränserna är både avgörande för omställningen och skapar nya affärsmöjligheter.

Den 2 februari bjöd forskningskommittén Jernkontorets bergshistoriska utskott in till ett digitalt seminarium om hur ny forskning kommit att förändra bilden av järn- och stålframställningens historia. Föreläsningarna spelades in och kan nedan ses i efterhand.

Industriföretaget Suzuki Garphyttan (SG) har funnits i Sverige i över 100 år. Deras största marknad har länge varit bilindustrin till vilka de producerat tråd som används i motorer. Nu siktar företaget in sig på framtiden genom att fokusera på nya arbetssätt, produkter och branscher.

Klimatförändringarna och hotet mot biologiska mångfalden är tätt sammanlänkade problem. Inom svensk järn- och stålindustri pågår många aktiviteter som syftar till att öka den biologiska mångfalden och bevara och skapa nya ekosystemtjänster.

Stålindustrin behöver stora mängder vatten för sina processer. Alla anläggningar ligger därför i närheten av vatten. 

Möjligheterna för hur stål kan användas tycks vara oändliga. Sedan järn- och stålindustrins begynnelse har innovativa och kreativa människor bidragit till ett ständigt flöde av nya produkter och applikationer. Här presenterar vi några av nutidens spännande stålkreatörer och deras verk.

I värmländska Kortfors uppfördes en ljusbågsugn för smältning av stål, konstruerad av den franske uppfinnaren Paul Héroult. Denna ugn var den andra i världen i sitt slag. Hur hamnade ugnen i de värmländska skogarna? I samband med en presentation för Jernkontorets bergshistoriska utskotts expertkommi

En bro byggd av höghållfast stål kan få en livslängd på 120 år och materialet sparar in på 60 procent av underhållet. En svensk stålbro skapar stålnytta.

Visste du att en tredjedel av världens alla vindkraftverk har ett rotationslager som kommer från Hofors? Svenska ringar av stål skapar global stålnytta.