Leva och utvecklas i hela landet

Det som har gjort den svenska järn- och stålindustrin så framgångsrik är inte minst människorna. För att industrin fortsatt ska vara globalt konkurrenskraftig och bidra med grön omställning, sysselsättning och välstånd, behövs fler kreativa och kompetenta människor som vill arbeta i branschen.

Färdplan för kompetensförsörjning

Kompetensförsörjningen är därmed en av de viktigaste frågorna för järn- och stålindustrin. Både utredningar och forskningsrapporter visar tyvärr att matchningen mellan vilka utbildningar som erbjuds på gymnasier och högskolor och de jobb som finns har blivit allt sämre de senaste åren. Det skapar problem för den svenska arbetsmarknaden, men också för de unga människor som lägger flera år och tar stora lån för att utbilda sig. För att säkra kompetensförsörjningen i gruv- och stålindustrin har Jernkontoret tillsammans med Svemin och Industriarbetsgivarna tagit fram en Kompetensfärdplan: Vägen framåt för gruv- och stålnationen Sverige 

Större karta (öppnas i nytt fönster)

För järn- och stålindustrin handlar det inte enbart om att erbjuda kreativa och kompetenta människor spännande och utmanande arbetsuppgifter – det gäller också att få dem att leva och bo där just de jobben finns. Av den anledningen deltar Jernkontoret i forskningsprojektet Backa bruksorten, se nedan.

Projektet Backa bruksorten

Bakgrund

I arbetet med att ta fram Kompetensfärdplanen blev det tydligt att gruv- och stålindustrins lokalisering till mindre orter gör kompetensförsörjningen extra utmanande och att detta var en fråga som industrin behövde studera närmare.

Arbetet har bekräftat att inte bara yrken, lön och arbetssituation har betydelse för framtida medarbetare och inflyttning till bruksorter med omnejd, utan också den sammantagna livsmiljön och det utbud platsen kan erbjuda. Detta innebär att om hänsyn enbart tas till arbetslivet och inte den subjektiva upplevelsen av den attraktiva boplatsen, och därmed livet som helhet, spelar arbetsgivarens erbjudande i princip ingen roll.

För att få ett grepp om denna komplexa utmaning och ge förslag på lösningar för hur bruksorter och industrier tillsammans kan arbeta för att bidra till att säkra kompetensförsörjningen formulerades forskningsprojektet Backa bruksorten, som avser att genom att framför allt arbeta med den mentala och fysiska platsattraktiviteten i bruksorter.

Mål

Målet med projektet är att nå insikter som kan paketeras som kommunikativa budskap och verktyg så att bruksorter och industrier ska kunna arbeta vidare med den lokala platsens attraktivitet och därmed stärka dess möjligheter till kompetensförsörjning.

Metod

Projektet utgår från det faktum att de värden som brukar mätas genom kvantitativa metoder inte lyckats ge det fullständiga svaret på varför orter växer eller krymper. Många mätningar kommer till exempel fram till att orter som ligger längre än – typiskt – fem mil från storstäder avfolkas medan orter som ligger närmare än fem mil från storstäder växer. Ändå finns många exempel där det inte stämmer. Vad är det då som gör att det går att skapa en attraktiv ort där fler flyttar in än ut trots att den är belägen långt ifrån en större stad? Vad finns det mer som vi inte visste att vi behövde veta i den här frågan?

Angreppssättet i Backa bruksorten är att komplettera kvantitativa mätningar och statistik med kvalitativa metoder. Detta för att bekräfta den problembild som redan är synlig, men också för att hitta lösningar som tar hänsyn till både det reella och det mer relationella.

Det innebär att projektet tittar på hela platsens attraktivitet och vilken relation de redan bofasta har till den. Projektet undersöker både den fysiska miljön och det som i forskningen benämns som dess platskänsla (den mentala platsen).

Projektet har tagit hjälp av tjänstedesign, netnografi, agila verktyg, ingenjörskonst och kulturantropologiska metoder för att skräddarsy den process och den lösning som behövs för att kunna mäta både reella och relationella värden i möten med människor som bor och verkar på strategiskt och statistiskt utvalda orter i Mellansverige.

Resultat hittills 

Analyserna är påbörjade och vissa framgångsfaktorer för en plats attraktivitet har börjat utkristallisera sig (i juni 2021). Arbetet kommer att mynna ut i konkreta verktyg för platsernas fortsatta utveckling där det redan nu kan fastställas att industrin och bruksorterna med fördel bör samverka för att säkerställa kompetensförsörjningen och skapa en ort som fler vill besöka och välja som sin boplats.

Fler projekt för stärkt kompetensförsörjning

Backa bruksorten ingår i paraplyprojektet Jag kom, jag såg, jag stannade som samlar en mängd olika satsningar med syfte att stärka metallindustrins kompetensförsörjning. Jag kom, jag såg, jag stannade startade 2017 och finansieras av dels det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material, dels regeringens strategiska samverkansprogram för nya material och uppkopplad industri.

Järn- och stålindustrin har verksamheter på många naturskönt beklägna platser runt om i landet. Flygbild över Outokumpus anläggningar i Degerfors. Foto: Outokumpu.