USA:s importtullar på stål 2025
Tullar om 25 procent på stålprodukter till USA trädde i kraft den 12 mars 2025. Denna tull gäller tillsvidare alla stålprodukter, oavsett ursprungsland.
Den första Trump-administrationen införde ståltullar om 25 procent 2018, vilka 2021 omvandlades till tullkvoter. Undantag gjordes för specialstål, som Sverige till stor del exporterar till USA. Den 12 mars 2025 infördes 25 procents tull utan några undantag.
Vid införandet av ståltullarna 2018 gick cirka 8–10 procent av Sveriges stålexport till USA. Som en följd av tullarna minskade den svenska stålexporten med två procentenheter, vilket motsvarade ett värde av cirka en halv miljard kronor per år i dåvarande penningvärde. Europa var då, som nu, den största marknaden för svenska stålproducenter, men USA var den största exportmarknaden utanför Europa.
När USA genomför tullar har EU rätt, enligt Världshandelsorganisationen (WTO), att vidta motåtgärder. Skyddsåtgärder i form av tullkvoter finns redan på plats, men dessa löper ut i juni 2026.
EU måste nu ge ett tydligt svar på tullarna genom att använda båda verktygen – motåtgärder och tullkvoter – samtidigt som man måste vara försiktig för att undvika ett fullskaligt handelskrig. En bakgrund till ståltullarna från 2018 återfinns i slutet av avsnittet.
Hur kan den svenska stålindustrin påverkas av USA:s ståltullar?
Exportandelen till USA varierar avsevärt mellan de svenska stålföretagen, vilket innebär att effekten på industrin kommer att vara olika för olika aktörer. Vissa företag har lokal produktion i USA, vilket innebär att de kan fortsätta sälja sina produkter utan tullar, precis som tidigare.
Innan USA införde ståltullarna 2018 exporterade Sverige ungefär 8–10 procent av sin stålproduktion till USA, vilket är fallet även idag. Därför är det troligt att exportflödena kommer att minska med en liknande andel när tullarna nu återinförts.
Eftersom svenska företag tillverkar specialstål för smala nischmarknader, fick vissa företag undantag från tullarna 2018 då USA:s tillverkningsföretag behövde svenskt specialstål, exempelvis den amerikanska bilindustrin. Vid införandet av tullarna i mars 2025 gavs inga undantag.
Vilka effekter har ståltullarna i ett bredare perspektiv?
När en stor marknad som USA inför tullar påverkas de globala handelsströmmarna. Delar av det stål som tidigare sålts till USA kommer nu att säljas till andra marknader. Om EU inte vidtar skyddsåtgärder, riskerar ett stort överskott av stål att pressa priserna och marginalerna för de svenska producenterna. Detta gäller särskilt stål från Kina, som genom statliga subventioner kan pressa priserna och skapa en orättvis konkurrenssituation.
Ni vill ha frihandel men förespråkar samtidigt tullar inom EU, hur går det ihop?
Jernkontoret är för frihandel och öppenhet, men förstår att olika typer av tullar behövs i vissa sammanhang. Om konkurrensen är snedvriden, exempelvis genom statligt stöd, är det nödvändigt att införa tullar som neutraliserar detta stöd och skapar rättvisa konkurrensvillkor.
När USA nu inför tullarna har andra länder som drabbas rätt att vidta motåtgärder enligt WTO:s regelverk. EU genomförde liknande åtgärder 2018 genom att införa tullar på utvalda amerikanska varor. Det är stor sannolikhet att EU, som just nu har pausat dessa åtgärder, kommer att återinföra motsvarande motåtgärder.
Hur stor är risken att stålpriserna pressas i Europa?
Den globala stålproduktionen har en stor överkapacitet. Om stålimporten till USA stängs under en längre tid finns en risk att ännu mer stål söker sig till Europa, som är mer frihandelsvänligt. Skyddsåtgärder som motverkar detta har tidigare varit tullkvoter, det vill säga tullar på volymer som överstiger normala importnivåer. Dessa tullkvoter har varit i bruk sedan 2021 och löper ut i juni 2026. EU behöver nu förbereda för hur de framtida tullkvoterna ska utformas efter 2026.
Vilka lösningar finns för den globala överkapaciteten?
Under 2024 producerades 1 883 miljoner ton råstål i världen, vilket resulterade i en överkapacitet på cirka 600 miljoner ton. Så länge statliga subventioner till stålproducenter fortsätter kommer konkurrensen att förbli snedvriden. Därför är det nödvändigt att länder som ger stora statliga stöd slutar med detta.
Jernkontoret anser att handelskrig och oönskad överkapacitet kan undvikas om länder inom OECD och/eller GFSEC (Global Forum for Steel Excess Capacity) inför tullkvoter. Om denna metod tillämpas brett och samordnat skulle det bli mycket svårt för länder med stor subventionerad överkapacitet att exportera sina överskott till OECD- respektive GFSEC-länderna.
Bakgrund till ståltullarna 2018 – 2023
Vid införandet av ståltullarna 2018 misslyckades förhandlingarna om ett permanent undantag för EU:s stålexport. Nedan följer en tidslinje över de viktigaste händelserna:
- 1 juni 2018: Ståltullarna trädde i kraft. Under hösten 2021 nåddes en ny överenskommelse om tullkvoter som började gälla den 1 januari 2022. Syftet var att tullsatsen på 25 procent skulle träda i kraft om exporten till USA överskred de normala nivåerna från tidigare år. Resultatet blev att svensk export återgick till de tidigare nivåerna, men minskade med två procent. Undantag gjordes för visst svenskt specialstål som USA hade behov av.
- EU:s skyddsåtgärder: För att förhindra ett överskott på den europeiska marknaden införde EU provisoriska skyddsåtgärder i form av en egen tullkvot. Kvoten innebar att stålimport till EU, över de normala nivåerna för importen under 2015–2017, kunde importeras tullfritt. För volymer över kvoten infördes en tull på 25 procent för att skydda den europeiska marknaden.
- 2021, slutet av sommaren: EU och USA inrättade ett "Trade and Technology Council", ett råd som skulle arbeta med att utveckla samarbeten i bland annat handelsfrågor.
- September 2021: USA beslutade att avveckla de tullar på stålimport från EU som infördes 2018. Dessa tullar ersattes med en tullkvot om max 3,3 miljoner ton från och med 1 januari 2022. Export som överskred kvoten belades med en tull på 25 procent. Reglerna gällde endast stål som var helt producerat inom EU. Samtidigt avvecklade EU sina motåtgärder, som innebar tullar på utvalda amerikanska varor, inklusive vissa livsmedelsprodukter och alkohol.
- Hösten 2023: Förhandlingar pågick mellan USA och EU om ett gemensamt handelsavtal för bland annat stål, som skulle slutföras innan 2023 års slut. Dessa förhandlingar strandade dock.
- December 2023: EU meddelade att stoppet för strafftullar på stål och aluminium från EU skulle förlängas. Detta innebar att EU-länder fortsatte kunna exportera stål tullfritt till USA fram till 31 mars 2025, men med oförändrad tullkvot.
