HYBRIT – fossilfri stålproduktion

SSAB, LKAB och Vattenfall tar ansvar för att medverka till det långsiktiga målet att göra Sverige fossilfritt och har därför initierat HYBRIT, ett projekt med syfte att drastiskt minska järn- och stålindustrins utsläpp av koldioxid.

Bild: SSAB.

Både skrot och malm behövs för att täcka behovet

Stål tillverkas traditionellt dels från malm (genom reduktion av malmen i en masugn, där järnet skiljs från syret med hjälp av kol), dels från skrot (genom att med el smälta skrot i en elekrostålugn/ljusbågsugn). Den skrotbaserade tillverkningsprocessen genererar avsevärt mindre koldioxid eftersom den inte innehåller någon reduktion, men på grund av det stora behov av stål som finns i världen kan dock inte allt stål tillverkas från skrot, det räcker helt enkelt inte till, utan ny malm måste också användas.

Stål i produkter har en genomsnittlig livslängd på 30–40 år. För 30 år sedan var världsproduktionen av stål mindre än hälften av vad den är i dag. 75 procent av allt stål som någonsin har tillverkats är fortfarande i bruk och därför kommer malm att behövas som råvara även under resten av detta århundrade. Och därför behövs nu nya hållbara processer för att tillverka malmbaserat fossifritt stål.

Läs mer om det här i kapitel 4 på sidan 19 i Sammanfattning och uppföljning 2020 av Klimatfärdplan för en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige.

Mot en fossilfri stålproduktion 2045

SSAB:s produktionssystem är ett av de mest koldioxideffektiva masugnsbaserade systemen i världen. Samtidigt innebär dagens teknik för järnframställning att SSAB är Sveriges enskilt största utsläppare av koldioxid. Mot bakgrund av detta har SSAB, LKAB och Vattenfall inlett ett industriellt utvecklingsprojekt för att försöka hitta lösningar med en vätgasbaserad järnproduktion. Med en så kallad direktreduktion ska vätgas användas för att skilja järnet från syret, utan att använda kol. Slutprodukten blir då järn och vatten.

För att lyckas behövs engagemang från staten, myndigheter och universitet i utvecklingsarbetet. Om initiativet lyckas innebär det en unik möjlighet för Sverige att ställa om till ett mer hållbart samhälle och ett stort bidrag till att Sverige kan nå uppsatta klimatmål för 2045.

HYBRIT står för Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology.

Projektet finansieras dels av företagen själva men också med stöd från Energimyndigheten.

Både statsminister Stefan Löfven och klimat- och miljöminister Isabella Lövin medverkade vid starten av pilotanläggningen i Luleå i augusti 2020. Pressbild SSAB.

HYBRIT är indelat i tre faser

En förstudie där alla förutsättningar kartläggs, 2016–2017.
Försök i en pilotstudie, 2018–2024.
Försök i demonstrationsanläggning, 2026–2035.

Efter förstudien, i juni 2017 bildade bolagen ett Joint Venture-bolag för projektet, HYBRIT Development AB. Den 1 februari 2018 fick pilotstudien grönt ljus och den 20 juni togs det första spadtaget till den världsunika pilotanläggningen på SSAB:s område i Luleå, som sedan startades den 31 augusti 2020. I pilotanläggningen produceras små mängder fossilfri järnsvamp. Lärdomarna från denna produktion kommer att ligga till grund för en demonstrationsanläggning, som ska vara på plats 2026. Där ska järn produceras under samma förhållanden som i en fullskalig anläggning, men med begränsad kapacitet.

Målet är att SSAB ska vara det första stålföretaget i världen som med hjälp av HYBRIT-tekniken levererar fossilfritt stål till marknaden redan 2026. Om HYBRIT blir framgångsrikt innebär det att Sverige kan sänka sina koldioxidutsläpp med tio procent och Finland sina med sju procent.