"Vi måste tänka mer cirkulärt"

Sveriges stålindustri är internationell. 80 procent av svenska stål- och aluminiumprodukter exporteras till 150 länder. Exportvärdet beräknas till 60 miljarder svenska kronor och är en oerhört viktig del av vår välfärdsekonomi. Karin Östman tror att några av orsakerna till att Sverige teknologiskt ligger så långt fram inom stålproduktionen är att vi har en lång industrihistoria.

— Stålindustrin har funnits i evigheters evighet i Sverige och är numera en mycket proaktiv bransch. Vi ligger långt fram tekniskt och vi har en bra samverkan mellan olika myndigheter, organisationer och även mellan företagen eftersom de inte direkt konkurrerar med varandra utan är nischade mot olika grenar. Våra företag i Sverige har hög klass på sin produktutveckling och är väldigt duktiga på att ta patent, säger Karin Östman.

Allt startade på Länsstyrelsen i Gävle 1984 där Karin Östman var tillsynshandläggare för verkstads- och stålindustrin. Efter 14 år tog hon klivet över till Sandvik som miljöingenjör och ytterligare 18 år senare rekryterades hon till branschorganisationen Jernkontoret och jobbar nu som miljörådgivare.

— Det är väldigt nyttigt att byta sida. Att tvingas sätta på sig en annan hatt och få en större förståelse för hur andra verksamheter fungerar. Det handlade om att hitta rätt nivå i rollen på Sandvik. Att förstå affären i verksamheten samtidigt som jag jobbade för miljön, förklarar Karin Östman.

Det samhällsbyggande perspektivet har alltid funnits med i hennes arbete på något sätt. Det som är bra för branschen är också bra för Sverige menar hon. Framförallt är det viktigt att ha en långsiktig plan för branschen så att den finns kvar och utvecklas långt in i framtiden.

— Här har Jernkontoret en viktig roll. Vissa personer sitter ensamma i sin position på stålföretagen i Sverige. Vi ordnar möten med och för branschen. Bjuder in experter, forskare och representanter från regeringen. Vi bidrar till att få ihop branschen och att utvecklingen förs framåt, säger Karin Östman.

Det finns cirka 15 stålföretag i Sverige och 2019 stod dessa företag för 0,3 procent av all stålproduktion i världen. Sverige är också ett ledande land för tillverkning av höglegerade specialstål avsedda för avancerade konstruktioner. I Sverige tillverkas bland annat medicinsk ståltråd till pacemakers, elektroplåt till motorer och generatorer, höghållfast rostfritt stål för brokonstruktioner och högteknologiskt metallpulver.

Det är också okej att göra fel i Sverige menar Karin Östman. Ingenjörerna får fortsätta forska och göra misstag tills de kommer fram till bra och hållfasta lösningar.

— Sen kan vi slå vad om att vi blir kopierade ganska snabbt av till exempel Kina. Men Jernkontorets vd, Bo-Erik Pers, brukar säga att vi inte ska se det som ett nederlag, att vi blir kopierade, utan att det på sikt blir bra för världen eftersom vi uppenbarligen gör så bra produkter här. Och vi måste såklart känna pressen, fortsätta utvecklas och ligga i framkant hela tiden, säger Karin Östman.

Cirkulärt och långsiktigt arbete

En av de viktigaste sakerna för framtiden är enligt Karin Östman att börja tänka mer cirkulärt. I dag är mycket av tillverkningen inom många industrier traditionellt linjär. Produkten tillverkas och sedan slängs den när den är uttjänt, utan en tanke på högkvalitativ återvinning. Cirkulär ekonomi och produktion handlar om att återvinna alla komponenter i produkten.

— Den konsumtion och höjning av levnadsstandard som alla länder i världen strävar efter gör att vi måste tänka cirkulärt. Förlänga och utöka nyttan för materialet som används. Det har stålindustrin hållt på med länge. Inte för att det är ädelt utan för att det är smart, förklarar Karin Östman.

De flesta av stålföretagen i Sverige producerar sina stålprodukter av återvunnet skrot, mycket skrot säljs även till andra länder. Men vi kan bli ännu vassare menar Karin Östman och förklarar att det bästa vore att utöver återvinning av skrot uppnå mer av industriell symbios, när företag hittar samarbeten och möjligheter att använda avfall och slaggprodukter från den ena, som råmaterial för den andra.

— Parallellt med stål tillverkas även andra material som inte kan undvikas. Till exempel glödskal och metallhaltigt stoft, kan i vissa fall återvinnas till ny metallråvara. I andra fall som exempelvis för slagger, produceras biprodukter som kan ersätta andra ”primära” material som kalk, bergkross etcetera i betong och asfalt. Om vi jobbar smartare och ännu mer i symbios, så skulle det totala uttaget av naturresurser kunna minska, förklarar Karin Östman.

Stålnytta handlar om att stålprodukters miljöbesparingar under användning är större än den miljöbelastning de medförde under tillverkning. Det kan också innebära andra nyttor, som förbättrad hälsa när stål används i medicinska applikationer. Svenska stålföretag strävar efter att vara klimatneutrala 2045, vilket innebär att stålprodukter ska vara tillverkade utan fossila bränslen alternativt utan någon klimatpåverkan alls.

— Därför är miljölagstiftningen viktig. Att den utformas rimlig, inte lindrig, men just rimlig. För blir lagstiftningen för hård i Sverige gentemot EU och andra länder så kommer vi att tappa vår produktion till andra länder. Och det är på många sätt här i Sverige som ambitionen är allra högst!

Det finns enligt Karin Östman få klimatförnekare kvar inom branschen och hon hyllar den svenska offentlighetsprincipen, öppenheten och egenkontrollen inom företagen för det.

— Det är helt fantastiskt hur det jobbas med miljöfrågor idag. Men det är egentligen inte bara miljön. Det är en viktig generation som leder och arbetar inom stålindustrin i dag helt enkelt. Vd:arna ser både det långsiktiga ansvaret och affärsmöjligheterna. Det gäller i jämställdhetsarbetet och ur deras innovationsperspektiv, och de tar oerhört seriöst på miljöfrågorna, förklarar Karin Östman.