"Vi har en av de mest innovativa stålindustrierna i världen”
Eva Blixt har jobbat länge med påverkansarbete och hon anser att Sveriges stålindustri kommit mycket längre än många andra länder i sitt hållbarhetsarbete. Hennes största utmaning och drivkraft är att få fler människor att förstå att alla av FN:s 17 globala hållbarhetsmål måste uppfyllas. Inte några få – utan alla. De globala målen är odelbara.
Eva Blixt. Foto: Pia Nordlander, BildN.
Som tidigare tjänsteman på Regeringskansliet har Eva Blixt erfarenhet från flera sidor av påverkansarbete. Det viktigaste för att lyckas övertyga någon är, enligt henne, att vara påläst, uthållig och envis. Det fysiska mötet har fortfarande den största effekten för att få människor att förstå eller ta till sig fakta och information.
— Vi har jobbat så hårt med att förändra synen på stålindustrin. Det har tagit mycket tid och kraft att få människor att förstå vilka excellenta produkter som produceras här i Sverige, förklarar Eva Blixt, forskningschef och rådgivare på Jernkontoret.
Civilekonomen Eva Blixt började på Jernkontoret 2008. Hennes holistiska tankesätt är både en välsignelse och en förbannelse eftersom tankarna alltid vandrar vidare från detaljerna till helheten i ett problem.
FN:s Agenda 2030 är ett riktmärke för nästan allt.
— Ändrar eller utvecklar du någonting mot ett mål så påverkar det flera andra mål. Alla insatser behöver vägas mot varandra och mätas mot de 17 globala målen som är uppsatta i Agenda 2030. För vi har inte tid att gå vilse längre, säger Eva Blixt. Därför har vi varit med och utvecklat Agenda 2030-kompassen som vi planerar att lansera nästa år.
Syftet med de 17 globala målen som FN fastställt är att uppnå en social, miljömässig och ekonomisk hållbar utveckling innan 2030.
— Utmaningen med de globala hållbarhetsmålen är att det inte går att plocka ut vissa mål och uppnå bara dem. Alla mål måste, mer eller mindre, uppnås. Det går inte att strunta i två för att uppnå 15, förklarar Eva Blixt.
Stålindustrin i Sverige är på väg i rätt riktning och Sverige har kommit långt i arbete med att fokusera på samhällsnyttiga produkter.
— Det är en fantastisk transformationsresa branschen är inne i nu. Stålindustrin är förvisso en stor koldioxidutsläppare men ligger redan från start långt fram jämfört med övriga världen. Hela branschen i Sverige jobbar aktivt, i allt från mindre finjusteringar till omfattande omställningar, i syfte att minska sin miljö- och klimatpåverkan, säger Eva Blixt.
Enligt Eva Blixt är stål det mest excellenta cirkulära material som finns. I Sverige är vi dessutom duktiga på produktion och innovation och stålindustrin är Sveriges största återvinnare.
— Jag skulle säga att vi har en av de mest innovativa stålindustrierna i världen. Det finns ingen som är så nischad, med specialiserade stål, som den svenska stålindustrin. Det kanske låter skrytigt, men det är sant, säger Eva Blixt.
Det finns flera tusen olika stålsorter i Sverige, med olika form, innehåll och hållfasthet och det är bland annat de hemliga "recepten" som vi är duktiga på här i Sverige, förklarar Eva Blixt.
— Först görs "degen" och ingredienserna är antingen järnmalmspellets eller skrot och till exempel slaggbildare (typ jästen) samt eventuella legeringsämne (kryddorna). Men det är i de följande stegen magin sker. Hur vi gjuter, formar, bearbetar, kyler och värmer. Men det är svårt att se en stålbits kvalitéer bara genom att titta på den, då syns inte om den är excellent. Att det sen går att återvinna stålet om och om igen gör materialet i sig ännu mer attraktivt, säger Eva Blixt.
En utmaning som många företag står inför är såklart kostnadsfrågan. Vem som ska ta kostnaden för stora investeringar som måste ske nu, för att viktiga teknikskiften ska bli verklighet och de globala hållbarhetsmålen ska uppnås.
— En motfråga är ju vad det kostar att inte göra dessa investeringar? Stålindustrin satsar men det krävs också att staten långsiktigt säkrar statligt kapital till forskning, stöd som Industriklivet och att det finns en stabil tillgång på fossilfri el. Det behövs en ökad efterfrågan på klimatsmarta och återvinningsbara produkter, här kan staten bidra genom offentlig upphandling. Aktiva finansmarknader som investerar i vår bransch och en ökad effektivitet i tillståndsprocesserna är andra viktiga komponenter, säger Eva Blixt.
Vi behöver en konkurrenskraftig basindustri i Sverige, anser Eva Blixt. Basindustrin är viktig för Sveriges del, vår välfärd och totala konkurrenskraft.
— Det är ganska enkelt. Hållbar produktion är mer produktion i Sverige. Svensktillverkat stål bidrar till samhällsnytta både i de samhällen vi verkar, genom ett gediget miljöarbete i varje företag och i användningen av produkterna världen över. Det är stålnytta, avslutar Eva Blixt.
