Exempel på hur industrin främjar biologisk mångfald
Järn- och stålindustrin i Sverige arbetar med att integrera ekosystemtjänster i sina verksamheter. Det gynnar den biologiska mångfalden. Nedan beskrivs några exempel på industriföretagens satsningar på ekosystemtjänster och ökad biologisk mångfald.

Öster om SSAB:s verksområde i Borlänge finns Svavelgärdets småkrypsland. Bild från invigningen i juni 2022. Foto: SSAB.
Allt som är natur buffrar koldioxid och dämpar därmed global uppvärmning. Dessutom kan naturbaserade lösningar bidra till att minska miljöpåverkan från bland annat ståltillverkning.
Jernkontoret stödjer järn- och stålföretagen i tillämpningen och införandet av ekosystemtjänster. Det synliggör, förstärker, och systematiserar aktiviteter som ökar den biologiska mångfalden.
Här följer några exempel på företagens aktiviteter:
Bullervall blev småkrypsoas
Bullervallen vid Savelgärdet öster om SSAB:s verksområde i Borlänge byggdes för att dämpa störande buller. Vallen är 600 meter lång, 39 meter bred i foten och åtta meter hög. Den fyller sin funktion men har också visat sig vara en riktigt bra plats för bin och andra pollinerande insekter med sina olika växter som blommar vår, sommar och höst. Därför har SSAB i Borlänge i samarbete med Borlänge kommun beslutat att göra bullervallen till ett insektshotell.
Läs mer: Savelgärdets småkrypsland – en ny oas för insekter och borlängebor (SSAB.com)
Insektshotell av gamla döda träd
Det var inte längesedan som gamla träd sågs som värdelösa om de inte kunde omvandlas till energi och värme. Hos Alleima i Sandviken har man insett värdet av gamla träd och död ved. Företaget har placerat ut stammar av björk, lönn och alm med borrade hål på lämpliga ställen på verksområdet. Den döda veden skapar goda livsutrymmen för insekter, bland annat frodas steklar och skalbaggar men även lavar och vedsvamp.
Sparade stammar från lövträd på Alleimas verksområde i Sandviken utgör livsutrymme för indekter, lavar, vedsvamp. Genom att borra hål i stammarna skapar man ett så kallat ”stekelhotell”. Foto: Alleima.
Sluttäckta deponier som blomstrar
Lotsängens deponi i Oxelösund är SSAB:s äldsta deponi. I deponier förvaras avfall av olika slag från verksamheten. Inför sluttäckningen, då deponin återgår till att bli en del av naturen, beslutades att lämna området utan fortsatt skötsel. Därför finns det nu gott om häckande fåglar, blommor och fjärilar, bland annat renfana och amarilfjäril.
Ett annat exempel på deponi som blomstrar är metallpulvertillverkaren Höganäs gamla deponi, där bland annat rödlistade arter häckar. Deponin avslutades 2005 och i samråd med kommunens ekolog och andra myndigheter anlade Höganäs en våtmark.
Läs mer: Kräsen fågel häckar i Höganäs gamla deponi (hoganas.com)
Renfana (de gula blommorna i bild), amiralfjäril och andra småkryp och växer trivs och frodas på SSAB:s sluttäckta deponi. Foto: SSAB.
Gäddfabrik av igenväxt våtmark
Vatten är en betydelsefull ekosystemtjänst för SSAB, rent vatten krävs i alla produktionsprocesser. Företaget har därför valt att delfinansiera byggandet av gäddfabriken Långsjön i Sörmland, ett projekt som drevs av Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, Sportfiskarna. Den igenväxta och uttorkade våtmarken har restaurerats och återuppstått som en viktig, myllrande våtmark både för fågel och fisk. Gäddfabriken främjar biologisk mångfald och bidrar till att minska övergödningen vid Östersjökusten. Se film om gäddfabriken:
Biologisk mångfald på spårområdet – bara ogräs?
SSAB genomförde ett test med en skumprodukt, bestående av hetvatten med kokos- och majssocker, för att utvärdera om det var ett alternativ till ogräsbekämpning på banvallsområdet. Testet utvärderades och jämfördes med nuvarande metod som är mekanisk bearbetning med klippaggregat. Beslutet fattades om att endast använda mekanisk bearbetning på banvallsområdet där sly utgör ett arbetsmiljöproblem.
Att det växer blommor eller gräs på banvallsområdet är inget problem utan snarare en fördel. Det är positivt sett både till biologisk mångfald och för att det binder till sig stoftpartiklar.