Metaller

Metaller är grundämnen som ingår naturligt i berggrund, mark och vatten. Av de drygt 100 kända grundämnena är 80 metaller och ytterligare sex så kallade halvmetaller. Överallt på jorden finns metaller bundna i mineral. En metall brukar definieras av att den är ett grundämne (element) med metalliska egenskaper. En metall har till exempel hög glans, hög elektrisk och termisk ledningsförmåga och en god formbarhet. Aluminium och järn är två av de fyra vanligaste ämnena i jordskorpan.

Metaller finns i mängder av produkter och tillämpningar som vi använder varje dag. Men metaller ingår inte bara i flertalet av de produkter som omger oss utan är också en förutsättning för tillverkning av de flesta andra material och produkter som människan använder idag. Ofta väljer man metall för en viss konstruktion därför att den har hög hållfasthet, god formbarhet och lång livslängd. I vissa fall används metaller därför att de leder värme och ström effektivt. Dessutom fyller många metaller, exempelvis järn, zink, koppar, och krom, nödvändiga funktioner i alla levande organismer och är därför essentiella i små eller måttliga mängder.

Metaller i ståltillverkningsprocesserna

Stål, som består av järn och olika legeringsämnen, är världens mest använda metalliska material i världen med en efterfrågan på 1,5 miljarder ton per år. För att få rätt sammansättning och egenskaper hos stålet används också många andra metaller som legeringsämnen. Detta betyder att stålindustrin använder metaller som t.ex. krom, nickel och molybden. Metaller förbrukas inte utan kan i princip återvinnas hur många gånger som helst. Återvunna metaller behåller sin ursprungliga egenskaper. Stål är världens mest återvunna material.

Rester av de olika metallerna som används kan följa med luft eller vatten ut från tillverkningsprocesserna. Därför genomgår både processgaser och processvatten olika reningssteg där metaller tas om hand innan renade gaser och renat vatten släpps vidare ut i recipienterna (vatten, luft, mark). Ur stoft och slam från reningsanläggningarna återvinns ofta metaller.

Forskningssamarbete

Metallindustrin arbetar tillsammans med miljöforskare för att bättre förstå metallers effekter i miljön och förbättra beslutsunderlaget för myndigheter. Tidigare bedömningar inriktades oftast på totalhalter av metaller i t.ex. vattenprover, sedimentprover och jordprover. Idag vet man att metallers effekter till stor del beror på både mängd och form där biotillgänglighet är en nyckelparameter. En stor skillnad mellan andra förorenande ämnen och metaller är att metaller förekommer naturligt i de olika recipienterna och alltså inte går att "fasa ut" helt och hållet.

Metaller förekommer naturligt i vatten, sediment och mark och går inte att "fasa ut" helt och hållet.

Informationssamarbete

Branschföreningar och företag inom den stål- och metallproducerande sektorn har en samarbetsgrupp kallad MITF Metal Information. Syftet är att sprida saklig information om metaller och deras påverkan på miljön.
Läs mer om samarbetet MITF Metal Information

Viktiga frågor

De viktiga metallfrågor som berör stålindustrin är till stor del kopplade till nuvarande vatten-, produkt-, och kemikalielagstiftning. Det kan t.ex. handla om hur en del metaller blir "prioriterade ämnen" enligt EU:s vattenlagstiftning (Priority substances list nr 2455/2001/EG) och därför får miljökvalitetsnormer tilldelade, eller att våra råvaror ska registreras enligt REACH-förordningen och att metaller kan föreslås få reviderade farlighetsklassningar enligt CLP-förordningen.
Läs mer om dessa frågor under respektive avsnitt: 
Vatten, Produktrelaterade miljöfrågor och Kemikalier

Våra ståndpunkter

• En bedömning av metallers miljöpåverkan måste ta hänsyn till  möjlig exponering, biotillgängligheten och risk för att människa och miljö ska kunna ta upp metaller och påverkas av deras miljö- och hälsomässiga egenskaper.
• För miljö- och hälsobedömning av stål måste en riskbedömning göras som tar hänsyn till möjlig exponering och biotillgängligheten av beståndsdelarna i stålet som utgör en egen blandning med egenskaper som ofta skiljer sig från summan av varje ingående ämnes egenskaper. Ett exempel på detta är rostfritt stål.
• Miljökvalitetskrav för metaller, exempelvis miljökvalitetsnormer, måste baseras på relevanta riskbedömningar och biotillgänglighet och ta hänsyn till lokala förhållanden.
• Krav på utsläppsminskningar ska motiveras av den miljönytta som uppstår.