Leveranser och stålkonsumtion
Det som stålverken levererar till sina kunder i Sverige eller utomlands kallas för ”handelsfärdiga stålprodukter”, dvs. plåt, band, tråd, stång, profiler och rör ”som är färdiga för handel”.
Svenskt rostfritt stål i gångbro i Barcelona. Foto: Outokumpu.
Stålverkens leveranser
De svenska stålverkens leveranser av handelsfärdiga produkter av stål uppgick 2023 till 3,2 miljoner ton. En övervägande del av leveranserna exporterades.
Stålkonsumtion i Sverige
Svensk stålkonsumtion växte stadigt från andra världskriget till mitten av 1970-talet. Efter oljekrisen och nedgången inom varvsindustrin sjönk förbrukningen på några få år med mer än en tredjedel och höll sig på denna nivå till 1990. Då medförde den kraftiga lågkonjunkturen att förbrukningen sjönk ytterligare under ett par år. Därefter ökade stålkonsumtionen stadigt fram till 2008, då en omfattande global finanskris bröt ut. Efter det har bruttotillförseln av stål till den svenska marknaden fluktuerat mellan 3,4–4,1 miljoner ton per år fram till 2020 då de stålkonsumerande sektorernas efterfrågan på stål tillfälligt sjönk till följd av coronapandemin. Efter en till synes snabb återhämtning sjönk efterfrågan igen under 2022 och 2023.
En övervägande del av det stål som konsumeras i Sverige importeras från andra länder. Det gäller framförallt produkter av enklare stål som inte längre tillverkas i landet, eftersom de svenska stålföretagen har specialiserat sig inom olika områden och tillverkar numera avancerade stålsorter och produkter. Detta har medfört att majoriteten av de svenska stålverkens leveranser av handelsfärdigt stål exporteras. I figuren nedan visas hur stålkonsumtionen har utvecklats sedan mitten av 1970-talet.
Stålkonsumtionen per capita i Sverige 2022 var 336 kg, vilket är relativt högt i en internationell jämförelse. Stålkonsumtionen per capita i EU var 310 kg och i Storbritannien 136 kg (enligt World Steel Association). En förklaring till den höga stålkonsumtionen i Sverige är verkstadsindustrin som använder mycket stål. I figuren nedan visas hur stålkonsumtionen per capita har förändrats från 2012 till 2022 i olika delar av världen.