Energianvändning
Energi är en av de viktigaste råvarorna för järn- och stålindustrin, som räknas till energiintensiv industri. Energianvändning, inklusive processkol, är cirka 20 TWh per år. Det motsvarar cirka 14 procent av energianvändning för svensk industri.
Koks framställs genom att stenkol hettas upp under syrefria förhållanden, så kallad torrdestillation. Foto: Stig-Göran Nilsson, Jernkontorets bildbank.
Energianvändningen följer produktionsutvecklingen, vilket gör att användning minskar under lågkonjunktur då efterfrågan på stål, och därmed även produktionen, minskar.
Variationerna när det gäller koks och koksgas följer produktionen av malmbaserat stål, vilket utgör cirka två tredjedelar av Sveriges totala stålproduktion. Ur energisynpunkt är de malmbaserade verken helt dominerande. Detta beror på att den koks som krävs som reduktionsmedel räknas in i energibalansen.
Skrotbaserad ståltillverkning har elkraft som huvudsaklig energikälla.
Stålindustrins användning av olja, gas och el har sedan 1990 varit förhållandevis stabil. Gas (gasol och naturgas) har ökat något medan användningen av olja har minskat. Naturgas kunde tidigare endast användas av järn- och stålverk i södra delen av Sverige, där distributionsnät för naturgas finns. Sedan det blev möjligt att transportera naturgas i flytande form, så kallad LNG, så har olja bytts ut mot LNG för användning i värmnings- och värmebehandlingsugnar på flera ställen i landet.
Energianvändning i svenska järn- och stålverk.
Restenergier från processerna tas tillvara
När energiråvarorna har gjort nytta i stålprocesserna så kan i många fall restenergier som bildas användas och göra nytta en gång till. Processgaser från koksverk, masugn och stålverk används för produktion av el och fjärrvärme. Värme som produceras i smältverk och ugnar tas också om hand och förs ut på fjärrvärmenäten i omkringliggande samhällen.
