Ordlista: G

Gjutgods, föremål av metall som givits sin form, ofta mer eller mindre komplicerad, genom gjutning i gjutform.

Gjutjärn, en järn-kol-legering med hög kolhalt, vanligen 3,5–4,5 procent. En sådan legering är inte smidbar och kan således inte formas genom valsning eller smidning. I stället ges materialet sin form vid stelnandet i gjutformen.

Gjutlåda, behållare eller kar från vilket det flytande stålet genom ett rör rinner ner i stränggjutningsmaskinens kokill.

Gjutning, införandet av smält metall i en gjutform, där det sedan får stelna. Allt stål måste gjutas innan det kan vidarebearbetas mekaniskt. Numera gjuts det mesta av stålet i stränggjutningsmaskiner (i Sverige närmare 90 procent) till ämnen medan den klassiska götgjutningen förlorat i betydelse och huvudsakligen används för stål som inte lämpar sig för stränggjutning.

Både ämnen och göt har en enkel geometrisk form med oftast kvadratiskt eller rektangulärt (för vissa ändamål runt) tvärsnitt, dvs former som är lämpliga för vidare bearbetning genom valsning eller smidning. Mindre än en halv procent av det svenska stålet gjuts i gjutformar med mer komplicerad form till så kallat stålgjutgods.

Glödgning, upphettning av stål som görs med många olika syften, till exempel för att göra stålet mjukt före valsning, att eliminera spänningar i materialet, att modifiera kristallstrukturen, att förändra fysiska eller elektriska egenskaper.

Glödskal, tunn oxidbeläggning som bildas när hett stål kommer i kontakt med luft. Glödskal består av oxider av framförallt järn, men även andra legeringsmetaller. Det bryts loss under bearbetningen av stålet. Kemiskt kan glödskal jämföras med järnmalm och kan därför till exempel användas som järnråvara vid tillverkning av råjärn eller ferrolegeringar. Glödskal är alltså också en av stålindustrins restprodukter, se R - Restprodukter.  

Göt, en mellanprodukt vid ståltillverkning. Det flytande stålet från stålugnarna gjuts i kokiller, ett slags enkla gjutformar, och stelnar där till göt. Göten valsas därefter till ämnen innan de vidarebearbetas till handelsfärdigt stål, se G - Gjutning.

Göt har de senaste decennierna blivit en alltmer ovanlig mellanprodukt. Genom att tekniken för stränggjutning utvecklats har alltfler ståltillverkare fått möjlighet att direktgjuta stålet till ämnen i stränggjutningsmaskiner. Materialutbytet från flytande stål till färdiga ämnen blir härigenom betydligt högre (cirka 15 procent) än vid götgjutning. Alla stålsorter lämpar sig dock inte för stränggjutning.