Ordlista: J

 A     B     C     D     E     F     G     H     I      J   

 K     L     M     N     O     P     Q     R     S     T   

 U     V W    X Y Z     Å     Ä     Ö 

                        

Jernkontoret, den svenska stålindustrins centrala producentorganisation. Jernkontoret företräder branschens intressen i alla frågor utom sådana som gäller arbetsmarknadsområdet. Jernkontoret är också en organisation för samordnad teknisk forskning inom Norden. Kontorets första reglemente stadfästes 1747 av kung Fredrik I, vilket gör kontoret till Sveriges och en av Europas äldsta näringsorganisationer.

Järn,

1) det kemiska grundämnet Fe med atomnummer 26 och atomvikten 55,85. Järn är huvudbeståndsdelen i stål,

2) benämning på järn-kol-legeringar med så hög kolhalt (i allmänhet 3,5-4,5 procent) att de inte är smidbara (t.ex. gjutjärn, segjärn, råjärn, tackjärn).

I äldre tider kallade man även smidbara järn-kol-legeringar (kolhalten mindre än 2 procent) för järn. En smidbar järn-kol-legering är idag definitionsmässigt stål.

Järnmalm, mineral med tillräckligt hög halt av järn för att vara ekonomiskt brytvärd. De viktigaste järnmineralen är oxider; magnetit eller svartmalm (Fe3O4) och hematit eller blodstensmalm (Fe2O3).

Järnsvamp, porös produkt i oregelbundna stycken framställd genom reduktion av järnmalm vid så låg temperatur (800-900°C) att järnet inte smälter, så kallad direktreduktion. Benämningen svamp syftar på den mängd av små porer som bildas när syret tas bort ur malmen. Utseendemässigt kan järnsvamp påminna om tvättsvamp. Järnsvamp består nästan uteslutande av rent järn, men kan även innehålla små mängder av järnoxid och gångart. Används ibland som substitut till skrot och för framställning av järnpulver.

Se även H - Höganäsprocessen

Järnverk, anläggning där man tillverkar stål (fram t.o.m. handelsfärdigt stål). Benämningen har gamla anor och härrör från den tid då man inte gjorde den nuvarande åtskillnaden mellan järn och stål. Ordet kan anses missvisande eftersom det idag, bortsett från järngjuterierna, knappast finns några anläggningar där man endast producerar järn. En riktigare benämning vore således stålverk, men detta ord syftar sedan länge på de delar av ett järnverk, där stålugnarna finns. Vi får finna oss i att en industrigren med mycket gamla anor, men som moderniseras och utvecklas i rask takt, behåller en del uttryck som fått stark hävd. Observera att ett järnverk aldrig kallas fabrik.