Ordlista: M

Makroslagg, icke metalliska inneslutningar i stål som kan upptäckas visuellt eller med hjälp av ultraljud.

Malm, mineral med tillräckligt hög metallhalt för att vara ekonomiskt brytvärd.

Martensit, strukturform i stål, kännetecknas av stor hårdhet. Martensit uppstår vid snabb kylning från temperaturer där stålets struktur huvudsakligen består av austenit. Martensiten kan genom anlöpning göras segare.

Martinprocessen (uttalas martäng) äldre metod för tillverkning av stål ur tackjärn och/eller skrot i gas- eller oljeeldade flamugnar, s.k. martinugnar. Den sista martinugnen i Sverige togs ur bruk 1981.

Masugn, kontinuerligt arbetande schaktugn för reduktion av järnmalm till råjärn/tackjärn. En modern masugn har en diameter på 12-15 m, en höjd på 20-30 m och en volym på 2000-5000 kubikmeter. I Sverige finns masugnar numera endast vid SSABs anläggningar i Luleå och Oxelösund.

Metall, grundämne med god ledningsförmåga för värme och elektricitet, glänsande yta och mekaniskt formbart. Metallerna bildar i allmänhet kristaller där atomerna är ordnade i ett gitter. Numera kan man dock framställa amorfa metaller, dvs metaller med icke-kristallinisk struktur. Inte sällan använder man ordet metall också för att beteckna legeringar.

Mikroslagg, icke metalliska inneslutningar i stål. t.ex. mangansulfid, aluminiumoxid och kalciumaluminater. Kräver mikroskop för att studeras.

Mjukglödgning, se G - Glödgning.