Ordlista: R

Raffinering, rening av ett råmaterial. Inom stålindustrin raffineras järnet/stålet i alla processer där materialet är flytande.

Reduktion, kemisk förändring av en substans som resulterar i att antalet elektroner i en atom eller molekyl ökar. Reduktion av ett ämne innebär att ett annat oxideras (redoxreaktion). I järnets metallurgi får järnmalmens omvandling till järn tillsammans med kol i masugnen betraktas som den viktigaste redoxreaktionen. I detta sammanhang är reduktion alltså detsamma som borttagande av syre.

Restprodukter. Vid järn- och ståltillverkning produceras även restprodukter, det vill säga biprodukter och avfall. Omkring 80 procent av restprodukterna från svesk stålindustri antingen återanvänds som råvaror i ståltillverkningen eller säljs för andra användningsområden. Se vidare Restprodukter

Rostfritt stål, stål med minst 12 procent krom och högst 1,2 procent kol. Ofta är rostfria stål också legerade med andra metaller, till exempel nickel och molybden.

Råjärn, flytande tackjärn, vanligen i masugn framställt järn med hög kolhalt (cirka 4,5 procent). Råjärn färskas normalt till stål i syrgaskonverter.

Råstål. I statistiska sammanhang definieras råstål som stål i dess första stelnade form, dvs göt och ämnen (även flytande stål för gjutgods räknas som råstål). För metallurgen betyder termen råstål ofta flytande stål, som ännu inte legerats och slutraffinerats.

Rör, stålrör, en ihålig stålprofil. Tvärsnittet är vanligen runt, kvadratiskt eller rektangulärt. Rör kan vara antingen sömlösa, dvs de har tillverkats av ett massivt stycke genom hålning, eller svetsade (spiral- eller längssvetsade). I det senare fallet är utgångsmaterialet för rörtillverkningen band eller plåt. (Rör kan också vara nitade, dock mindre vanligt inom stålindustrin). Svetsning av rör betraktas ofta som en process tillhörande verkstadsindustrin och alltså inte stålindustrin.